Rapport från Dr Navier i Kenya: Del 2

Hejsan allesammans!

Tackar så jättemycket för alla era svar. Ni anar inte hur era svar har värmt mig. Eftersom ni alla varit så flitiga att svara så skickar jag ett nytt massmail. Hinner helt enkelt inte svara på alla.

Bilden:Föreställer mitt team och en representant från den lokala

hälsokommittén (längst t.v.). Togs av en man som aldrig hållit i en kamera.

Bilden:Nu har jag varit 2 veckor här. Gått otroligt fort. Känner mig betydligt mer hemmastadd nu.


Börjar komma in i vardagen. Anne-Marie som jag bor med är en jättebra människa.

Vi stöttar varandra bra. På kvällarna pratar vi om det som hänt under dagen. Men vi gör annat också. Gör statistik, räknar pengar, tittar över apoteket som finns i vårt hus. Gör medicinbeställningar m.m. När jag väl lägger huvudet på kudden tar det c:a 1,7 sek innan jag somnar.

Ni undrar väl över hur det gått med tuppen? Han lever, men får sova inomhus, utan hönorna. Kan tuppar bli deprimerade??? Lite avhållsamhet har väl aldrig skadat! Förra helgen var vi och kollade på när tuppens ägarinna uppträdde. Vilket drag! Vi dansade så svetten lackade! Till råga på allt så bjöds vi hela tiden på bira. Man bör ju inte vara onykter under dessa förhållanden men jag var ganska slirig när vi senare blev hemskjutsade. Jag säger det igen, vilken gästvanlighet!

Bilden:I byarna träffar vi fortfarande många sjuka. Ofattbart många med malaria! Ställer till med mycket elände. I fredags hade jag två mycket sjuka barn. Det ena var svårt anemiskt(kraftig blodbrist). Pojken var nästan inte vid medvetande, hängde slappt i mammans armar.


Vår chaufför(som delar ut medicinerna) fick släppa alllt och snabbt åka till det lokala sjukhuset med barnet. Han berättade att där var det totalt kaos. Massor med mycket svårt sjuka och 1 läkare!
Lite senare på dagen kom en mamma med sin 2-åriga pojke. Han hade svåra kramper och var stekhet av feber. Kramperna gav med sig efter ett tag när vi givit paracetamol och kramplösande medicin rektalt.

Sen fick han de första injektionerna med malariamedicin. Skönt att se att han reagerade med smärta av sprutorna. Men fortfarande dåligt kontaktbar. Sen samma sak igen, Yousef fick åka till kaoset på sjukhuset med barnet. Jag kan säga att jag var ganska så slut efter den arbetsdagen!

Den kenyanska biran den kvällen mådde jag bra utav! Sägas bör att för det mesta är det inte så dramatiskt som ovan men arbetstempot är högt.

I morse var vi på gudtjänst. Där var det ocksa full fart. Mycket sång och dans. Lite långt bara. Efter 3 timmar smög vi oss därifrån. Men med en massa nya intryck. Resten av dagen har varit vila. Skönt!

Bilden:Solnedgångarna kan vara vackra vid Viktoriasjön.

Bilden:Vår chaufför(som delar ut medicinerna) fick släppa alllt och snabbt åka till det lokala sjukhuset med barnet. Han berättade att där var det totalt kaos.

Många och stora kramar till er alla!

Pierre